Tillbaka

I vår släkt, på mamma Evas sida har det funnits många präster.

Den förste i raden var min mormors farmors mormors mormors morfar. Han hette Laurentius Siggonius. Han var född ca 1626, troligen i Målilla. Hans föräldrar var länsman Sigge Larsson och Britta Börjesdotter. Hans egentliga namn var Lars Siggesson, men präster och andra som studerat på lite högre nivå latiniserade ofta sina namn.

Lars gifte sig med Anna Castensdotter, född ca 1628. Deras dotter Anna Larsdotter Siggonia föddes i juni 1661. Bara 4 månader gammal blev hon moderlös då Anna Castensdotter dog.
Lars gifte om sig med Margareta Dusae och fick två barn till. Laurentius Siggonius dy, även han präst och Ingeborg, senare gift med häradsprosten Petrus Lindtorphius.

Det finns en anekdot att läsa kring Laurentius begravning.
 ”Allt började i juli 1694 när häradsprosten i Agunnaryds socken, Laurentius Siggonius skulle begravas. Prostens begravning var storslagen och planeringen hade pågått sedan dödsfallet i januari. Även biskopen i Växjö deltog i högtidligheten, liksom frälsefogden Johan Månsson på Sälleberg. Johan Månsson hade uppdraget att vara prestav, d.v.s. han hade äran att fungera som marskalk vid begravningen och bar en florbehängd stav i spetsen för begravningsprocessionen.”

Historien slutar med att Johan på kvällen rusade ut och hävdade att han betett sig illa mot biskopen och ville ta sitt liv. Tyvärr lyckades han senare med detta och tog med sig en dräng in i döden. Inget som hans hustru och andra försökt göra för att hjälpa honom hade fått honom att må bättre.

En annan historia kring Laurentius finns att läsa på smålandsgille.se Den handlar om Per i Vedåsa som möter en ängel. Han berättar för Laurentius som naturligtvis tyckte att detta var fantastiskt.
Ängeln tyckte bland annat att man inte skulle behöva arbeta på lördagar och att högfärdig klädsel, särskilt hos adligt folk, var förkastligt. Han namngav även några syndare i trakten vid namn. Om man inte gjorde som han sa skulle pest och elände drabba folket.

 ”-Tänk att det hänt hos oss”, sa Mäster Lars (han kallades så i bygden) till Per.
 ”-Redan nästa söndag, vid gudstjänsten ska du få vittna om detta.”Själv skrev han till sina kollegor och bad dem föra budskapet vidare.

Det dröjde till långt in på hösten innan biskop Johannes Braazius den yngre i Växjö fick höra rykten om att en Herrens ängel skulle ha varit nere på uppdrag i hans stift. Det kan väl inte vara möjligt? Troligen ren vidskepelse. Tokerier! Men helt säker kan man inte vara. Jesus satte han ju i en snickarfamilj.

Nej, till slut blev det så att det som Per vittnat om inte blev trott på. Säger en ängel sådana tokigheter som att man inte ska arbeta på lördagar (Vad bleve det av vår kristliga frihet, om vi åter ställde oss under Judiska stadgar och ceremonier?) så kan han vara utsänd av Satan själv.

Laurentius fortsatte som kyrkoherde i Agunnaryd fram till sin död 1694. Per i Vedåsa vände sig till de utpekade syndarna som lovade bot och bättring.

Laurentius dotter, Anna Siggonia gifte sig med Gunnar Heurlin från Hörda i Berga socken.               
Gunnar Petri Heurlin, född 1648 blev den förste bäraren av namnet Heurlin (troligen syftande på Hörda). Han kom till Växjö skola 1660 och blev student i Rostock 1671 samt prästvigd 1675. Rektor vid Växjö skola 1677 – 1692, kyrkoherde i Vetlanda 1691. Han avled där 1698. Han var gift 2 gånger.
Första gången med Maria Zephyrina, dotter till domprosten i Växjö, Jonas Zephyrinus.
Andra gången med Anna.

Anna och Gunnar fick tillsammans 8 barn, varav den yngsta var Maria Elisabeth. Min anmoder.

Bland deras övriga barn finns tex. Samuel Erland Heurlin, (1693 – 1741). Han dog i slaget vid Villmanstrand. Innan dess blev han far till prosten Samuel Niklas Heurlin (1740—1814) i Jämsä (Tavastehus län). Två av hans söner, statsråden Anders Johan Heurlin (1777—1854) och Carl Enevald Heurlin (1790—1844), adlades i Finland 1830 resp 1840 med namnet af Heurlin, och Anders Johans släktgren fortlever ännu där.
På riksarkivet.se finns en biografi om släkten Heurlin.

I sitt gifte med Maria Zephyrina Jonasdotter (1653 – 1692) fick Gunnar sonen Petrus Heurlin (1674 – 1718). Han var komminister i Norraby, Rottne mellan 1700 – 1719. Hans söner Isak, Nils och Enevald blev präster.

Av Norraby kyrka finns inget kvar men kyrkogården är instängslad och det finns en informationstavla uppsatt.
Dopfunten från 1200-talet finns nu i Söraby kyrka. I den är både Jonna och David döpta.

Petrus Heurlin blev stamfader till flera framstående personer.

Isak Heurlin 1708 – 1786, son till Petrus. Präst.
Han var morfars far till Salomon
August Andrée.

Salomon August Andrée 1854 – 1897. Polarfarare.

Mattias skriver 1732 att han för sina ”korta och trånga villkor nödgat att till plog och yxan gripa, så vida jag min kära hustru, som av hederlig släkt kommen är och mina barn icke alltför stor nöd lida skulle.” Annars säger han sig ha velat ”stadigt hålla vid boken och den sköta.” Han överlämnade sitt hus i stor fattigdom, ”vilket dock ej av dess överflödiga och oaktsamma hushållning förorsakad är utan genom dess barnlagda äktenskap och ringa villkor.”

Mattias och Maria Elisabet fick tio barn tillsammans.
En av sönerna Lars Peter Ling blev kyrkoherde i Södra Ljunga och far till Per Henrik Ling, gymnastikpedagog, skald och grundare av Linggymnastiken. Han är också känd som ”den svenska gymnastikens fader”.
Per Henrik Ling, 1776 -1839.

Deras yngsta dotter Juliana Ling född i Vrå 29 januari 1736 är min mormors farmors mormors mor.
Mattias var den sista prästen vår del av familjen.

Många av kvinnorna i denna släkten blev prästfruar, tyvärr finns inte så mycket skrivet om dem.

Andra präster i släkten:
Magister Nils Heurlin
Magister Johan Peter Ling
Komminister Anders Ling

Lena Selvén Nyberg

Tillbaka