Australien 2013.
Den 11 februari startade en resa som jag drömt om sedan jag var liten och läste äventyrsböcker om Botany bay och tittade på naturfilm på tv. Jag hade bestämt mig och var nu på väg till Australien.
Katarina var snäll och skjutsade mig till Växjö Airport på morgonen den 11 februari. Därifrån skulle jag ta mig vidare till Stockholm Arlanda och där träffade jag några av mina reskamrater under den sex veckor långa resan. Flygresan som tog ungefär 25 timmar gick via London och Singapore.
Vi landade i Sydney klockan 08,22 den 13 februari.
Nu kan äventyret börja!
Efter en lång och ganska jobbig flygresa i ekonomiklass stod vi nu och väntade på vår guide Chrise. I vårt välkomsbrev skrev han att vi skulle titta efter rosa balonger. Dom hade han missat och vi gick om varandra ett par gånger. Tillslut såg vi nog så vilsna ut så han förstod att där står nog ett gäng svenskar och var förvirrade.
Mina reskamrater från sverige var Sirpa, Kerstin, Regina, Emmeli, Malin, Johanna, Alexandra, Levi och Robert. Gabriella och Olivia plockade vi upp på Heathrow i London.
På vårt första boende, vandrarhemet Wallbraekers, träffade vi resten av gänget. Dom kom direkt från en resa på Nya Zeeland. Anna, Lise, Maria, Eja, Elisabeth, Karin, Katja, Sussan, Jörgen, Erik, David, Hasse och Milan.
Promenerade runt i Sydney under eftermiddagen. Tittade på Operahuset och såg Harbour Bridge där vi satt vid kajen och åt en bit och tog den första ölen i australien.
Sydney är en stad med över 4 miljoner invånare. En ganska grön och luftig stad trots sitt myller av människor. Centrum består av skyskrapor öppna ytor, parker och vatten. Min favorit av australiens städer.
Kl 17,00 hade vi information om resan och vad som väntade oss. Kortfattat var budskapet att själva planera resan och vad vi villse och göra på våra resmål. Stötta och hjälpa varandra och att alla tar sitt ansvar och hjälper till.
14 februari.
Vaknade utsövd, skönt!
Frukost kl 07,00. Robert, Levi och jag (vi delade rum) bestämde att vi börjar med att åka Monorail. En tågbana som går på pelare fyra fem meter ovan marken. Resan tog 20 minuter och gick i en loop runt i centrum. Resan var inte värd dom fem dollar den kostade. Dåliga fönster som man knappt såg ut genom.
Nästa besöksmål blev Sydney Sea Life Akvarium, detta kan jag varmt rekomendera. Otroligt vackert och fantastiska fiskar. Där träffade vi fler ur gruppen.
Sen gick vi och käkade, det blev mycket goda hamburgare.
Erik från NZ gänget(kommer från Varberg) hängde på oss till Sydney Tower. 250 meter över marken hade vi en magnefik utsikt över staden. Sen blev det en runda i botaniska trädgården, vilka märkliga träd det finns på vår jord.
Hemma på vandrarhemmet fick det bli en dusch sen hängde jag på några som skulle till Cinatown, lite mat och en öl sen var det skönt att krypa till kojs och summera alla intryck.
15 februari.
Upp strax efter sex, packa och göra i ordning sig. Frukost klockan sju och sen på bussen som rullade iväg klockan åtta.
Vi åker genom Sydney över Harbor Bridg och sen ”National 1” ut ur stan.
Vi ska åka ca: 500 km norr ut till Emeral Beach.
Vi åker genom ett mycket kuperat landskap täckt av Eukalyptus skog. Första kängurun sågs när vi hade ca 100 km till målet. Det var en Eastern Grey Kanguroo.
Vi slog upp våra tält på en camping i Emerald Beach med kängurus skuttande runt oss och färgglada parakiter i träden. Några kalkoner av någon sort gick runt och letade mat en Kokaburra flög förbi. Helt overkligt!
Ett matlag inhandlade mat för BQ på kvällen och frukost på morgonen. Medan dom fixade med detta gick jag och några av dom andra ner till stranden. Vattnet var varmt och skönt. Det mörknade snabbt, vid 19-tiden var det mörkt.
Tillbaka hos dom andra hjälpte jag till att grilla köttet. Sen avnjöts en fantastisk god kvällsmat ute. Som en fantastisk varm och skön svensk sommar kväll när den är som bäst.
Somnade till en stjärnklar natthimmel.
16 februari
Regnat flera gånger under natten. Det är inte det bästa tältet som jag sovit i.
Klockan ringde 0630, frukost serverades 0715 en kvart sent. Pga regnet under natten kom vi inte iväg förrens strax efter åtta.
Åkte till Byron Bay, två timmar på oss att utforska stället. Några av oss beslöt att gå upp till The Light House (fyren). Australiens östligaste punkt. Detta var rent ut sagt skit jobbigt i värmen. Det tog 50 minuter att gå dit från där vi lämnade bussen. 35 minuter tillbaka, vi hade nerförbacke.
Vi såg ett par ödlor och en stor svart fjäril. Några av oss, tyvärr inte jag, såg en flock delfiner långt ute till havs.
Tillbaka i Byron Bay käkade jag Chicken ceasar wraps, mycket gott. Vi lär oss nu att dricka mycket vatten. Det är betydligt varmare än vad vi är vana vid.
Nu har vi en resa på 2 timmar till Goldcoast. I dag ligger vi på en större camping. Vi passar på att tvätta våra kläder. Det kostade 4 dollar och torktumlingen lika mycket. (1 dollar = 7.20 SEK)
I kväll blir det en öl eller två till något gott att äta.
I morrgon ska jag åka till Australian Zoo.
17 februari
Vaknade mitt i natten av stormvindar och skyfall. Kunde hålla mig torr mellan knäna och axlarna.
Vi (Levi och Jag) hade nog ett ”bra ” tält. Övriga var i olika grader dyngsura.
Regnet fortsatte under småtimmarna . Uppehåll när vi gick upp för att åka till Australian Zoo. Snabbfrukost köptes längs vägen och åts på bussen. Jag köpte chicken wraps, muffins och apelsinjuice.
Det regnade rejält när vi kom fram till zoo, så det fick bli regnkläder den första timmen. Det fantastiska med regn på dessa breddgrader är att regnet är varmt, temperaturen skjunker inte när det regnar.
Inträdet kostade 53,10 dollar, väl värt varenda öre. Det rekomenderas att besöka Australian Zoo om ni är i närheten.
Australiens alla djur visades. Fantastisk fågelshow, krokodilshowen sådär.
Afternoon Crocs Live, en lektion hur en krokodil uppträder var bra och lärorik. Gå aldrig nära ett vattendrag. 🙂
Hela zoo var tillägnat Stewe Irwing, den stora krokodiljägaren.
Regnet upphörde och solen tittade fram lite grann. 23-25 grader och fortfarande mulet när vi åker tillbaka till campingen i Goldcoast.
I natt är vi lovade att få bo i vandrarhem.
18 februari
Resdag!
Vilken tur att det var en resdag. Regn, regn, regn. Regnat riktigt mycket i natt och regnar hela vägen till Harvey Bay.
Instalerar oss i campingstugor för det är utlovat mer regn i natt. Vi fick en riktigt bra stuga, hög standard.
I kväll blev det middag på Harbor Bay boat club. Det blev buffé, vi fick inte ta själva utan det var typ gamla skolbespisningstuket som gällde.
Vi fick bla stek av nöt, friterade räkor, lammribbs, lammfiol, friterade skinkbitar i sötsur sås, örtkyckling, lasange, sötpotatis, pumpa, friterad bläckfisk, mm.
Allt las på samma tallrik i en stor hög. Nej! Här var det ingen större klass på maten.
Men ölen var god. 🙂
Annars finns det samma sorts resturanger här som hemma, kinesisk, Thai, Italensk mm.
19 februari
Fraser Island.
19 av oss bestämde att vi åker till Fraser Island trotts prognosen att det blir skurar, temperaturen under dagen ska bli mellan 21 oc 29 grader.
Vilken tur att vi gjorde det!
Bussen hämtade oss kl. 0720 utanför Fraser lodge. Båtturen till ön tar 30 minuter. Vi landsteg i Wanggoolba Creek. Där äntrade vi en terränggående buss byggd på ett lastbilschassi. Skumpigare busstur kan inte ens Violia köra(Anders).
Vi var på Fraser Island till kl. 1600 då båten skulle gå tillbaka.
Vi besökte Central Station, Euronga Beach Resort (där vi senare skulla äta).
Sen körde vi på östra Stillahavs stranden upp till Pinnacles där vi vände. Fotade dom fantastiska sand formationerna där. Såg spår efter Dingo. Stannade sen vid Maeno wreck, förmodligen värdens mest fotade vrak.
Nästa stopp blev Eli Creek. Vi följde bäcken några hundra meter uppströms. Där hoppade vi i för att stilla följa med vattnet ner till stranden. Härligt badvatten, varmt och gott. Vi gjorde om turen en gång till, djupet varierade från armhålan till knädjupt.
På väg utmed stranden tillbaka till maten strejkade plötsligt bussen. Efteren stund kom en annan buss och bogserade oss till Euronga Beach Resort så vi äntligen fick mat.
Sen besökte vi den berömda sjön Lake Mckenzi, härligt och nästan helt klart vatten. En näringsfattig sjö med mycke lite växtlighet och djurliv. Och en skön sand att sticka tårna i.
Tillbaka på fastlandet köpte vi frukostmat till i morgon.
Kvällsmaten åt Levi, Erik, Roland och jag på en kinaresturang.
Pratade en stund med Katarina innan jag somnade. Puss!
20 februari
Frukost och sen (0800) buss mot Capricorn caves.
En solig och varm dag kan vi se fram mot.
Efter ett par timmar blev det pissestopp. Chris tankade bussen.
Passade på att köpa glass, Magnum mandel finns även här.
Efter ett par timmar började bussen krångla :/ Chris grejade med något sen körde vi sakta vidarei några kilometrar. Något med bränslet eller turbon trodde han. Kanske dåligt bränsle när han tankade. Vi stannade ca 1400, klockan är nu 1600 och vi väntar på en annan buss som ska ta oss till Capricorn caves. Bussreperatören beräknas komma sent i kväll.
Framme i Capricorn caves ungefär 1930. Personalen här är jätte trevliga dom hade maten färdigt till oss. Mat och en kall öl sen glömmer man det tåkiga under dagen. Chris meddelar att han och vår buss kommer till Airlie Beach i morgon.
21 februari
Frukost, flingor och mjölk, rostat bröd, juice och kaffe. En av dom bättre frukostarna.
Kl. 0800 tog guidrna oss med på en guidad tur genom grottsystemet i Capricorn caves.
En norrman vid namn Olsen upptäckte den i slutet av 1800-talet. Grottorna var fulla med guano som han grävde fram och sålde som gödsel. Nu utvinns ingen guano längre utan det är en turistatraktion.
Fantastiska grottor.
Ersättningsbussen stod klar när vi kom tillbaka från grottorna.
Händelselös resa till Airlie Beach, mycket varmt utanför bussen.
Vi blev inkvarterade i en stuga, fyra och fyra.
Köpte frukostmat till morgondagen. Sen gick vi till närmaste pubben för en öl och kvällsmat.
Anna, Levi och jag bokade en resa som tog oss mellan tre öar. Fantastskt,
Ett rejält åskväder passerade i natt. Mycket regn tur vi slapp tälten.
22 februari
Frukosten 0645. Bussen till båten hämtade oss 0720.
När vi betalat i hamnterminalen möttes vi av Annibel vår guid.
Det tog båten en halv timme till första ön och vårt första stopp. Daydream Island.
Ettparadis för den som bara vill ”vara”. Här finns allt. Pooler, minigolf, barer, hotell, bara att njuta.
Efter en timme åkte vi vidare till Hamilton Island, fullständigt exploaterat. Stora hotell, höghus,golfbana, shoping street och pubbar. Privata bungalows, många filmstjärnor och andra kändisar besöker då och då ön med sina helikoptrar och flyg. Ja, dom har en landningsbana här också. Här testade vi poolen och sen åt vi lunch. En stor och mycket god Rumpsteek med pommes och grönsaker nedsköld med en kall god öl.
Nästa stopp White Sunday island. Här skulle det äntligen bli bad i Stillahavet. Tyvärr finns det i dom här vattnen en manet som jag inte minns namnet på. Därför rekomenderas det att använda en helkroppsdräkt för att inte bli bränd. Vi tog det säkra före det osäkra och använde dräkten. Vilken syn, stålmannen med kulmage. Hur som helst vi stannade på denna härligt vita strand i en och halv timme. Inga pubbar, affärer bara härlig sand och skönt bad. 27 grader i vattnet underbart. 🙂
Tillbaka i stugan strax innan 1800. Dusch, sen ner till Arlie Beach och närmaste pub. Där satt tjejgänget, åtta tokiga tjejer. Det blev en festlig kväll där det dansades och sjöngs. Men då hade jag gått hem för längesedan. 🙂
23 februari
Välkommen Chris!
Bussen var lagad, en datorenhet byttes. Sen var det tydligen något mer fel! Visades det efter 4000 dollar och 48 timmar. Men nu är vi på väg igen.
Mot Cairns!
8 timmar i buss, 2 pissepauser och ett lunchstopp senare var vi framme i Cairns och kunde ta in på the Gillians. Temperaturen under dagen mellan 25 och 30 grader.
Innan vi gjorde något annat okuperade vi turistinformationen och bokade våra äventyr under dom kommande dagarna. Stackars kille som satt bakom disken med över 20 frågvisa svenskar som inte viste vad dom ville göra. En och en halv timme efter stängningsdags kunde han låsa efter oss.
Jag bokade ett djungeläventyr och en resa ut till Barriärrevet.
2 öl och ciliconcarne sen var det sängen.
24 februari
Vi hämtades av Roddy på bolaget som skulle ta oss på äventyr. Roddy var en mycket bra guide, kunnig om både australiens historia och djurliv. Han berättade om hur den vite mannen kom och tog land i besittning. Och hur illa Aborginerna blev bemötta. Ett exempel , stammen som bodde på Tasmanien blev helt enkelt mördade, utrotade. Soldater från england gick i princip från ena sidan till den andra och sköt alla som var färgade, kvinnor, barn och gamla inget undantag.
Det är först på 90-talet som urinvånarna började erkännas och få tillbaka land.
Roddy kunde väldigt mycket om naturen och aborginernas kultur och berättade under resa på ett intressant och bra sett.
Krokodiljakt! I Daintree River fick vi följa med Jan (hade kusiner i Sverige) på en 45 minuter lång krokodilskådning. Tyvärr var vattennivån alldeles för hög, inga krokodiler syntes.
Efter turen på floden fortsatte vi norrut. Enda sättet att ta sig över Daintree River var med färgan om man inte vill ge sig ut på en sju timmars resa inåt landet till närmaste bro. Jan berättade också att här nere var floden full av Tjurhajar. Alltså inte bra att bada här.
Vi åkte vidare till Cap Tribulation Conservation Reserv. Här blev det djungeltur med massor av härliga växter. Lunch i en ”resort”. Sen hälsade vi på hos en Aborginer stam, Daintree tribe, en kvinna berättade om sin stams kultur.
Hon hade en eld brinnande där la hon ”papperbark”. När man gick genom röken av den barken så kunde man lämna området utan att förfädernas andar blev arga. Sen gav hon oss sin tillåtelse att besöka och bada i deras bergsbäck. Kallt, klart regnvatten forsade ner mellan stenar och klippblock. På ett ställe blev det lite lugnare vatten där vi badade en stund. Vattnet hade en temperatur på ca 20-22⁰C, väldigt skönt när luft temperaturen ligger uppåt 28⁰C.
Jag vet inte om vi för otur med oss men strax innan vi kom till Aborginerna gick även denna buss sönder. Hoppas att röken hjälpte.
Efter badet återstod bara resan tillbaka till Cairns.
”OSPRAEY” är namnet på min ryggsäck. Här finns det en liten Örn som heter så. Vi såg inga men väl deras bon. Dom bygger gärna på kraftledningsstolparna.
I Australien finns mycket som är giftigt, dom har till och med en fågel! Det är en vadare som häckar på land, den har en tagg på vingen som dom slår till med om någon kommer för nära deras bo. Inte dödligt men som om 10 bin sticker dig samtidigt.
25 Februari
Great Barrier Reef
I dag har nästan alla i gruppen bokat in revet. Jag har bestämt mig att prova Scubadive.
Perfekt väder, soligt med lite lätta skyar på himelen. Vattnet är varmt och gott, 27⁰C enligt guiderna. I vattnetvid denna årstid finns två olika maneter som är riktigt otäcka. En stor som en knytnäve, box jellyfish. Orsakar hjärtattack. Sen finns det en som din tummnagel som också är riktigt otäck, giftig men du överlever om du är frisk.
Därför uppanas alla att använda ”Stinger suit”. En kroppsdräkt som täcker allt utom fötter, häder och ansikte.
Scubadive, dykinstruktörerna gick igenom säkerhetsreglerna. Alla tecken och hur dyket är upplagt.
Började på en meters djup, tryckutjämnade. Höll för näsan blåste ut genom öronen, funkade inte så bra.
Vi fortsatte ner till tre meters djup, jag var inte speciellt komforabel med detta. Gjorde tummen upp vilket betyder att jag vill gå närmare ytan. Steg upp någon meter då blev det bättre i bihålor och öronen. Jag tyckte det hela tiden det var svårt att andas, tydliga andetag in och ut i jämn takt.
Ska erkänna att paniken låg nära. Ville ett tag bara upp och slita av mig masken för att kunna ta ett djupt härligt andetag i friska luften. Fick skärpa mig och tänka, andas in andas ut.
Då såg jag Revhajen men hade tyvärr inte sinnes närvaro att ta ett kort. Som tur var såg Olivia den också. Jag hann aldrig bli rädd.
Fullföljde i alla fall dyket men var väldigt glad när det var över.
Vi fick en jätte god lunch ombord på båten. Det var plockmat och ris med Chiliconcarne. Under lunchen flyttades båten några hundra meter närmare en lite korallö. Där blev det snorkling, mycket bättre. Där vi dök med tuber låg korallen på mellan tio och tre meters djup. Här mellan en och två meter. Fantastisk upplevelse, detta gör jag om i fall jag får möjlighet.
På vägen tillbaka till Cairns sattes segel och vi fick en skön segeltur hem.
Härlig dag 🙂
26 Februari
Slappe dag! Skönt.
Började med att tvättakläder, allt var smutsigt.
Tvättade ihop med Levi så det blev full maskin.
Efter det blev det besök i ett shoppingcenter. Hittade en hatt av känguruskinn för 65 dollar, ca 460kr. Käkade Paleo-mat med Katja och Levi. Stekt kyckling med kokta morötter , paprika och lök. Gott och enligt vad dom säger bra mat.
Gick sen ner till den konstgjorda lagunen i hamnen. En stor pool precis nere vid stranden. En skön bris från havet gjorde att det var gott och ligga i skuggan under träden. Gick en promenad i hamnen och tittade på båtar då gick mina sandaler sönder. Hittade en Outback butik med utförsäljning. Köpte nya TEVA sandaler för 116 dollar.
Ringde Katarina och bestämde att vi skulle Skypa.
Jätte roligt att både få se och höra henne <3 Suck! Vad jag längtar.
27 Februari
Nu startar resan västerut. Mat är inhandlat, nu åker vi.
Första målet Undura. Kom fram i ganska god tid. Upp med dom fuktiga tälten och efter en stunds dividerande om vilka madrasser som tillhörde vem, så fick jag tillslut en madrass att ligga på.
Matlaget började fixa med kvällsmaten och jag bekantade mig med området. Under middagenringlade en orm förbi, troligen en Green Tree snake. Inte livsfarlig men giftig.
Kvällen avslutades med en stund vid lägerelden. På avstånd hörde vi Dingos som ylade. Efter några roliga historier och sånger(inte av mig) kröp vi nöjda till kojs.
Minst 25⁰C och väldigt fuktigt i tältet. Jag hade svårt att somna.
Vi såg också Estern Grey Kangeroo, Billybong (tror jag den kallades) en känguruart stor som en kanin och väldigt nyfiken.
På vägen till Undura stannade vi för lunch i MillanMillan vid ett fanstastiskt fint vattenfall. Där blev det tillfälle att bada.
28 Februari
Vaknade 05.30.
Några av os hade bestämt att vi skulle ut och gå. Vi gick i rask takt en 5 km runda, Bush Walk. Redan nu när solen gick upp var det varmt. Det gick åt 600ml vatten.
När vi kom tillbaka var frukosten nästan klar (07.00)
Kl. 09.00 gick vi tur nr.2. Swamp Walk, en runda på 4,5 km. Nu var det betydligt varmare, närmare 30⁰C. Denna runda gick på slutet upp på ett par bergsknallar, där stekte solen på rejält. Tur jag har min hatt. J
Även nu gick det åt en flaska vatten. Svetten bara rinner om pannan och ryggen.
På campen fins det som tu är en liten skön pool att ligga och njuta i. Vi tillbringade tiden fram till lunch i poolen.
Kl.13 anmälde 18 av oss sig till den guidade turen till Undura Lava Tubes.
Detta var en fantastisk tur. Detta område består av ett antal gamla (mycket gamla) vuklkaner. Undura vulkanen, den som gett namn åt området, fick ett stort utbrott för väldigt länge sedan. Den tunnflytande lavan som spyddes ut hade sådant högt tryck att den smälte och pressade undan Porfyr sten framför sig När utbrottet avtog bildades på så sätt milslånga tunnlar. Lava tubes. Under år miljonerna har tunlarna på vissa ställen rasat och där kan man nu komma ner. Som att komma till en annan värld. Tack till Guiden Kane som guidade och berättade om fantastiska växer, djur och områdets historia. Av Kane fick vi veta att det skulle bli en orm /fladdermus tur på kvällen. Jag anmälde mig direkt.
Deta blev en häftig tur.Vi kom fram till grottan precis när solen går ner. Redan då såg vi enstaka fladdermöss som gett sig ut. Det kom en falk, okänd art, flygande mellan Eukalytusträden. Kane berättade att det var en vanlig syn att få se falkar på jakt efter fladdermöss strax inan det blev mörkt. Kane gick ner för att kolla, jo då det hade redan kommit några ormar och fladdermössen ökade i antal. Vi gick ner till grott mynningen, där flög fladdermöss fram och tillbaka, kändes som ett par hundra. Dom strök förbi så man nästan trodde att man skulle bli på flugen. Efter en stund tyckte Kane att vi vant oss vid fladdermössen och mörkret. Då fick vi gå ner till en avsats precis innanför öppningen. Innan hade vi fått några regler att följa. Vi fick inte fotagrafera med blixt, då stör vi fladdermössen och dom skulle flyga in i grottan igen. När vi förflyttade oss inne i grottan skulle vi hasa fötterna inte lyfta på dom. Varför? Jo som han förklarade så om någon trampar dig på tån, då blir du arg. Ormar tycker inte heller om att bli tempade. L
Nu hade fladdermössen ökat till flera tusen som skulle ut och äta. Dom svishade tätt förbi öronen och någon i gruppen berättade att dom blev på flugna. Vingslagen lät som en fors med rinnande vatten. Samtidigt lät det somom det duggregnade på hatten, det var fladdermössen som bajsade.
Samtidigt hade det dykt upp flera ormar. Brown tree snake och Pytonorm var dom två arter orm som vi såg. Brown tree snake kom krypande ut med grottväggarena och på marken runt oss. Då förstod vi varför vi inte skulle kliv runt utan hasa fötterna fram för oss. Men deras mål var inte oss utan dom skulle upp i träden och buskarna i grottmynningen. Där sträckte dom ut sin kropp och högg efter flygande fladdermöss. Pytonormarna var lite mer skygga, en satt helt plötsligt i en grenklyka en meter framför oss. Sen rörde den sig inte på hela tiden. Vi uppskattade till ca en meter lång. Bakom Johannas fötter där stolpen till trappräcketsitterfastär en annan liten Pyton, den rör sig inte heller på hela tiden.
Kane tyckte dom var slöa i kväll, men plötsligt ringlade en stor Brown tree snake ut på dom yttersta grenarna. Efter några minute hade den blixtsnabbt huggit en fladdermus. Sen var det en till som lyckades. Nu fick vi tända lampor och fotografera.
En fantastisk häftig upplevelse.
1 Mars
Mot Karumba.
I dag var jag med i matlaget. Kontinental frukost serverades kl 07.00.
Levi fick ta ner vårt tält själv.
Kl 08.00 var alla klara, resan mot Karumba började.
Landskapet förändrades till ett torrare och träden blev lägre. Vi stannade för att handla, vi gjorde nästan rent hus i den lilla affären.
Temperaturen ute ligger på strax över 30⁰C. Skönt i bussen J
Sista 6 – 7 milen ändrade sig landskapet till ett slättland och ju närmare Karumba desto blötare. Mycket boskap, huvudnäringen här är nöt produktion.
Mycket olika fåglar, utmed vägen såg vi rovfågel, vråk och förmodligen en örn som käkade på kängurukadaver som låg överallt.
Våtmarken verkar vara ett paradis för vadare, änder med mera. Såg i dag två stycken Emuer en bit från vägen J
Runt om Karumba var det tjocka åskmoln.
Den enligt Chris berömda solnedgången som går ner över havet här uteblev. Men åskan gav oss ett fantastiskt vackert skådespel.
När det regnar här är det inte småskurar utan skyfall. Chris var mycket orolig över att vi skulle bli fast här om det blev så. Skulle det regna konstant i en timme under natten skulle han väcka oss så vi fick bryta upp och snabbt ge oss i väg. Vi hade tur, det var uppehåll hela natten. Jag hade gärna brutit upp. Varmt och fuktigt.
När vi kom till Karumba visade termometern 32⁰C . Eter ca en halv timme när vi skulle åka till resturangen för att äta och se solnedgången var det 28⁰C. Det blev inte svalare under hela natten.
Vi satt länge och pratade utanför tälten, svetten rann i strida strömmar på mig. Det dröp av fukt i luften. Jag beslöt mig för att ta en dusch för att kyla ner mig, inte hjälpte det. Kallvatten finns inte här det var lika varmt som luften. Svetten ran lika mycket efter duschn.
2 Mars
Klockan ringde 05.55!
Chris hade bestämt(bra) att vi skulleåka 06.30 och äta utmed vägen efter någon timme.
Det hade varit en hel del gnäll från vissa under resan. På matlagen, tälten, information, gnabb mellanvarandra (NZ gruppen).
Nu klar gjorde Chris att om det är något så kom till honom, så reder vi ut det. Vi får se hur det blir.
Sämsta natten hit tills (gnäll från mig). Jag har knappt sovit något i natt pga värmen och fukten. När vi åkte i morse såg jag att det fortfarande var 28⁰C.
En ganska händelselös resa till Mount Isa. Vi passerade Cluncurry, 43⁰C, köpte en box vin i hop med Levi.
I natt sov vi på en camp som till 80% beboddes av gruvarbetare i husvagnar. Vi börjar bli vana att sätta upp tälten, det gick med en rasande fart. Matlaget började med kvällsmaten. Vi andra letade upp poolen där vi hade det riktigt skönt. Maten, tonfiskplättar, av njöts tillsammans under stjärnorna. Natten var varm men torr. Jag sov jätte bra!
3 Mars
Tidig morgon igen.
Kl.06.00 var allt rivet och packat. Mot Northen Territory, lång resa i närmare 30⁰C. Tog lite foton och lästei tidningen Historia.
Framme i Devils Marbel blev det en runda bland dom runda bergsformationerna. Ett sandstens berg som av vatten och vind formats till mjukt rundade block.
I natt skulle vi sova under bar himmel. Ett tiotal av oss gick upp på en av platåerna några hundra meter från bussen. Där bredde vi ut våra madrasser och sovsäckar.
Himlen var stjärnklar och hur vacker som helst. En skön vidblåste så det fladdrade i sovpåsen. Jag låg länge och lyssnade på vinden och tittade på stjärnhimlen.
Vid två tillfällen under natten hörde vi Dingos yla. Första gången ett ensamt yl långt borta. Nästa gång var det en flock som gick nere vid bussen och ylade. Mäktigt! Det blev lite nervöst hos oss på berget, men klart värre för dom utanför bussen.
4 Mars
Vaknade till en jätte vacker soluppgång som före bådade en varm dag. Efter frukost fortsatte resan nu med Alice Spring som mål.Tog en glass och fika stopp och stannade sen vid Kräftansvändkrets innan vi kom fram till Alice Spring.
Först körde vi till ANZAC-hill ett monument över NyaZeelands och Australiens soldater under dom två värdskrigen. Det låg på en hög kulle med fantastisk utsikt över Alice Spring. Efter det körde vi till Heive Tree Lodg där vi skulle bo två nätter. Levi, Anna, Lise och jag uppgraderade boendet till ett fyrbädds rum med aircondition. Skönt kunde sova gott två nätter. Sen blev det lunch på campen. När vi slappat lite med gott bad i poolen beställde vi taxi in till stan.
Slank in på The Uncels och tog en öl. Där var redan några ur gänget. Chris var där och pratade med några lokala kompisar. En av dom var ägare till Overland Steakhouse, han reserverade ett bord åt fem av oss där. Och bjöd på första ölen. Här blev det lite exåtiska smakupplevelser, krokodil och känguru. Krokodilen var seg smakade inget specielt. Kängurun var mörare och hade en typisk viltsmak. Jag besällde Silionsteak, den var god men ganska dyr. Sen var det taxi hem och läggdags.
5 Mars
I dag åkte jag ut till Dessert Park.
I mitt naturintresse en intressant upplevelse. Vi fick en liten radio(audio guidning) när vi kom till en plats ar var nummrerad tryckte vi på den siffran. Då fick vi all info som fanns om platsen. Mycket fåglar i stora burar i vilka man kunde gå in i en del. Tillbaka i Alice Spring gick några av oss till The Flying Doctors museum . Spännande och kul eftersom man sett serien på tv. Ett fantastiskt jobb dom har gjort och gör för sjukvården här ute.
Kl. 18.00 hade Chris fixat att Tommy Crow kom och berättade om sitt liv och kultur med inriktning mot musik och konst. Han spelar på Digeridoo, ett blåsinstument gjort av en i hålig trädstamm. Efter det samlades alla på puben för en öl och lite kvällsmat. När vi var tillbaka på campen tog vi oss ett kvällsdopp. Ett skönt sätt att avsluta dagen på.
6 Mars
Kl.09.00 blev det en utflyckt till John Flynns grav (grundaren av The Flying doctors) och sen till Simpsons Gap.